Det är ingen hemlighet att förpackningar går hand i hand med konsumtion. Och när det gäller livsmedel tjänar förpackningar viktiga funktioner inklusive skydd, konservering, distribution och reklam. De vanligaste livsmedelsförpackningsmaterialen är plast, glas, aluminium, stål, papper, biologiskt nedbrytbara, trä och kompositmaterial.
Forskare uppskattar att i mer ekonomiskt utvecklade länder står livsmedelsförpackningar för över 66% av de totala förpackningarna i omlopp. Samtidigt listas markföroreningar, vattenföroreningar och luftföroreningar som den största negativa miljön som orsakas av förpackningar. Mark- och vattenföroreningar är främst förknippade med nedskräpning av konsumenter eller brist på lämpliga bortskaffningsmetoder, men luftföroreningar är ett direkt resultat av utsläpp från tillverkning och transport av förpackningar. Således kan hållbarheten hos en viss förpackning inte bara mätas i frågor om biologisk nedbrytbarhet. Alla resurser som ingår i dess utveckling, såsom avståndet dess vikt måste resa eller materialets återvinningsbara natur, bör tas med i dessa ekvationer.
Men när det gäller miljöskador är plast fortfarande en av de största förövarna. Alarmerande uppskattningar tyder på att 50 miljoner ton plast används i EU varje år. Men omfattningen av den skada som dessa volymer orsakar blir egentligen bara påtaglig när man inser att endast omkring 50 procent av detta antal samlas in officiellt, och av dessa 50 procent återvinns endast omkring 30 procent på lämpligt sätt. Vad gäller resten? I bästa fall är det avsett för deponier; I värsta fall kastas det på våra gator, vatten och skogar som avfall. Inte undra på att Great Pacific Garbage patch nu mäter tre gånger storleken på Frankrike. Eller att nya studier nu avslöjar att varje kubikmeter vatten i havet innehåller i genomsnitt 8,3 miljoner bitar mikroplast.
EU har infört en rad lovande åtgärder under de senaste åren för att bekämpa vad vissa skulle kalla vår "förpackningspandemi". Den första är det unionsomfattande förbudet mot engångsplast, som ska träda i kraft senast 2021. Ytterligare insatser omfattar konkreta initiativ, såsom kommissionens stöd till alliansen för cirkulär plast, som arbetar för att öka plaståtervinningen i medlemsländerna till 10 miljoner ton senast 2025, och den nya handlingsplanen the new Green Deal’s Circular Economy Action Plan.
Från växtbaserade plastimitatorer till komposterbara material, biomassa till ätbara förpackningar – vi sammanställde en översikt över några av de mest innovativa varumärkena som arbetar för att få mer hållbara lösningar för livsmedelsförpackningar på hyllorna i hela Europa.
GLAS, PP, ALU, PET: VILKET MATERIAL ÄR DET MEST MILJÖVÄNLIGA?
Detta är en fråga vi ofta får och aldrig kan svara på korrekt: varje material har sina fördelar och nackdelar. Glas, till exempel, är långvarigt, oändligt, återvinningsbart, men det är också tungt, och dess produktion har en hög energiförbrukning. Aluminium, å andra sidan är mycket lätt, resistent och återvinningsbart, men dess extraktion ansvarar för utsläpp av giftiga ämnen, med långvariga skador på mark och sötvatten. PP och PET är bland de mest vanliga termoplaster för förpackningar.
Definitionerna nedan syftar till att förbättra kunskapen om effekter kategorier som vanligen mäts i livscykelkonsekvensstudier.